Ordlista för offentlig upphandling

Hoppa till: ACDEFKLRSTUÖ

Annonsdatabas

En tjänst där upphandlande organisationer publicerar sina upphandlingar. I Sverige finns flera registrerade annonsdatabaser, och en upphandling annonseras normalt i en av dem.

Anbud

Leverantörens bindande erbjudande i en upphandling: pris, beskrivning av hur kraven uppfylls och de intyg som begärs.

Avrop

En beställning från ett ramavtal. Avrop kan ske direkt enligt avtalets villkor eller efter en förnyad konkurrensutsättning mellan ramavtalets leverantörer.

Avtalsspärr

Perioden efter tilldelningsbeslutet då köparen inte får skriva avtal. Under den tiden kan en leverantör som anser att upphandlingen gått fel till ansöka om överprövning.

CPV-kod

Common Procurement Vocabulary – EU:s gemensamma kodsystem som beskriver vad som upphandlas. Varje annons har en huvudkod och ofta flera tilläggskoder. Används för att söka och bevaka upphandlingar.

Direktupphandling

Ett köp utan krav på annonsering, tillåtet när värdet ligger under direktupphandlingsgränsen eller i vissa undantagsfall. Syns därför sällan i annonsdatabaserna.

DIS (dynamiskt inköpssystem)

Ett elektroniskt system där leverantörer kan ansöka om att bli kvalificerade under hela systemets giltighetstid. Kvalificerade leverantörer bjuds sedan in att lämna anbud på varje enskilt köp.

Efterannons

Annons om tilldelat kontrakt. Publiceras när en upphandling är avgjord och visar bland annat vem som vann, kontraktets värde och hur många anbud som kom in.

ESPD

Det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet – en egenförsäkran där leverantören intygar att den uppfyller kraven och inte ska uteslutas. Bevis lämnas först av den som tilldelas kontraktet.

Förfrågningsunderlag

Äldre namn på upphandlingsdokumenten: handlingarna som beskriver vad som köps, vilka krav som gäller och hur anbuden utvärderas.

Förhandsannons

En annons där köparen i förväg berättar om en kommande upphandling. Ger leverantörer tid att förbereda sig.

Kvalificeringskrav

Krav på leverantören – till exempel ekonomisk ställning, erfarenhet och referenser – som måste vara uppfyllda för att anbudet ska prövas.

LOU

Lagen om offentlig upphandling. Styr hur kommuner, regioner, myndigheter och offentligt styrda organ köper varor, tjänster och byggentreprenader.

LUF

Lagen om upphandling inom försörjningssektorerna. Gäller verksamheter inom vatten, energi, transporter och posttjänster.

Ramavtal

Ett avtal som fastställer villkoren för kommande köp under en viss tid, utan att volymen är bestämd. Kan ha en eller flera leverantörer. Enligt LOU får ett ramavtal normalt löpa i högst fyra år.

RFI (Request for Information)

En förfrågan till marknaden innan upphandlingen startar. Köparen vill veta vad som finns att köpa och hur kraven bör utformas – ett bra tillfälle att påverka.

Sista anbudsdag

Den dag och tid då anbudet senast ska vara inlämnat. Anbud som kommer in för sent får inte prövas.

TED

Tenders Electronic Daily – EU:s databas för upphandlingar över tröskelvärdena. Här publiceras både annonser och uppgifter om tilldelade kontrakt.

Tilldelningsbeslut

Köparens beslut om vilken leverantör som vinner upphandlingen, med skälen för beslutet. Skickas till alla som lämnat anbud.

Tröskelvärde

Beloppsgränser som EU fastställer. Upphandlingar över tröskelvärdet följer de EU-styrda reglerna och annonseras i TED; under tröskelvärdet gäller enklare nationella regler.

Upphandlande myndighet

Den offentliga organisation som genomför upphandlingen – till exempel en kommun, en region, en statlig myndighet eller ett kommunalt bolag.

Utvärderingsgrund

Hur det vinnande anbudet väljs: bästa förhållande mellan pris och kvalitet, lägsta kostnad eller lägsta pris.

Överprövning

En leverantörs möjlighet att få en upphandling granskad av förvaltningsrätten. Kan leda till att upphandlingen ska rättas eller göras om.

Från ord till affär

Att förstå orden är första steget. Nästa är att se upphandlingarna i tid – läs guiden om upphandlingsbevakning för hur man lägger upp en bevakning som ger få men rätt träffar.